Bevarade byggnader, bl.a. Erik Bratts gamla ritkontor
Runsten, som befinner sig i stort på sin ursprungliga plats, omedelbart nedanför "Bergmässen",tidigare "Kadettmässen". Den lokaliserades 1942 i samband med planeringen för den blivande flottiljen F16. |
Runstenen. Se text för bild ovan.
![]() |
Tidigare mangårdbyggnad i den västra av två gårdar, Bärby. Senare under många år verksamhetsplats för flottiljens frisör. I en del av den vinklade byggnaden till vänster i bilden fanns flottiljens snickarverkstad, numera avsedd för kamratföreningens snickeriverksamhet. Parallellt med den första byggnaden, på andra sidan en innegård, ligger den tidigare drängstugan. Den är numera tilldelad flottiljens kamratförening, bl a för viss museiverksamhet.
![]() |
Det tidigare dragontorpet, vars siste innehavare, dragonen Karl Johan Rapp-Nyberg, begärde och fick avsked från sin tjänst och flyttade ut 1907. Torpet är byggt 1815. Det innehåller främst flottiljmuseets uniformsutställning. Torpet var under många år platsen för granskning av kulsprutefilm.
Gaveln på flottiljens serviceförråd med konstverk av Eric Beckeld, Grillby. Bilderna förställer främst de flygplantyper som flottiljen haft i tjänst genom åren.
Gå till
Minnesstenar på F 16

Ett lysande flygminnesmärke
I Norrtälje har en av Sveriges en gång i tiden 35 flygfyrar åter satts i stånd efter en tvåårig renovering, som utförts av Pythagoras Industrimuseum och dess Vänförening. Den är Europas enda fungerande flygfyr, tillverkad av AGA och placerad ovanpå det nästan hundraåriga gamla vattentornet där den 1938 började sin tjänst. Flygfyren var från början försedd med två 1500 W glödlampor varav en tändes med ett tidur medan den andra var inkopplad som reserv. När den tjänstgörande lampan gick sönder tändes automatiskt reservlampan samtidigt som en tänd röd lampa ovanpå fyren varskodde fyrtillsyningsmannen att det var dags att byta en lampa.Idag är de gamla 1500W lamporna ersatta av en halogenlampa på 1800W och den röda varningslampan indikerande trasig lampa finns inte kvar.
Flygfyrarna i Sverige installerades på 1930-talet på 2 – 3 mils avstånd från varandra efter att Postverket hos riksdagen ansökt om finansiering av dessa tekniska hjälpmedel till regelbundna nattpostflygningar. Just fyren i Norrtälje ingick i en kedja av fyrar som vägledde postflygarna nattetid mellan Helsingfors och Stockholm via Åbo och Åland. Den är oscillerande dvs efter tre varv stannar den och gör tre snabba rörelser åt höger och åt vänster i fyrledens riktning. Piloten uppfattade dessa oscillerande rörelser, om han låg rätt mot fyren, som tre korta blink. Låg han för långt åt höger blev blinkningarna kort-lång och om han låg för långt åt vänster lång-kort.
Andra flygfyrskedjor fanns mellan Stockholm och Malmö via Jönköping och mellan Oslo och Malmö.
Under 1950-talet ersattes de optiska flygfyrarna funktionsmässigt av radiofyrar i takt med att flygplanen utrustades med radio och flygfyrarna demonterades i raskt tempo, dock inte denna i Norrtälje. Den fick stå kvar på sitt vattentorn, som den alltid gjort. En del flygfyrar övergick till tjänst som sjöfartsfyrar men de flesta skrotades.
Bevarade byggnader, bl.a. Erik Bratts gamla ritkontor


Nybergs hangar på Täcka Udden. Fabrikör C R Nyberg var känd för sina tidiga försök med ångmaskinsdrivna flygplan, som han dock aldrig fick att lyfta från marken. Fabrikörens experiment var betydelsefulla för den tidiga flyg- och motorteknikens utveckling i Sverige. Nybergs hangarbyggnad från 1908 finns bevarad och är kulturminnesmärkt.
Nybergs hangarbyggnad från 1908
Lars Sundin
Arbetet med att bygga bergshangaren "Nya Berget" vid F 9 på Säve utanför Göteborg påbörjades 1952 och anläggningen stod färdig 1955, då den under högtidliga former invigdes av kung Gustav VI Adolf. Hangaren var byggd för att vara "atomsäker". Anläggningen "avhemligades" först 2002 och nu pågår arbete för att iordningställa ett flygmuseum i denna hangar. I anläggningen finns även en helt intakt kommandocentral (KC). På Säve finns även en mindre bergshangar från krigsåren.
Hans Majestät kung Gustav VI Adolf inviger bergshangaren Nya Berget den 15 maj 1955.
Till minne av invigningen sätter han sin namnteckning på en stentavla i bergshangaren.
Peter Kempe, en av entusiasterna för ett flygmuseum i Nya berget på Säve, här vid stentavlan med kung Gustav VI Adolfs namnteckning.
I anläggningen nere i berget finns stora utrymmen för att visa flygplan.
Flygledningscentral i berget på Säve flygplats. |